Gotland är Sveriges största ö. Känd för ringmuren runt Visby, ”Medeltidsveckan” som är Nordens största medeltidsfestival, Almedalsveckan som är Sveriges största politiska mötesplats, härliga sandstränder, en särpräglad dialekt och så förstås för sin speciella natur där Gotlands raukar intar en särställning. Även om det också finns raukar på Öland och Fårö är det de gotländska stenformationerna som blivit kända, till exempel Hoburgsgubben, Snäckchimpansen och Lergravsporten för att nämna några av dem. Men vad är en rauk egentligen och hur uppstår den? Det är frågor som kommer besvaras i det här inlägget.
Är raukar förstenade djur?
Raukar bildas på grund av vågerosion, det vill säga att vattnets rörelse slipar bort de mjukare delarna, tills bara den hårdare kärnan av kalksten kvarstår. En annan beteckning för fenomenet är abrasion. Ibland kan man höra att raukar är förstenade djur, men det är inte riktigt sant. Däremot kan man ofta hitta förstenade djur inneslutna i kalksten och just därför har Gotland blivit Sveriges största fyndplats av fossila djur och växtdelar. Mer än 2000 olika fossila arter har hittats och beskrivits på Gotland. Man får, som privatperson, plocka fossil på Gotland, men inte knacka ner fossil från till exempel raukar.
Sverige låg vid ekvatorn
För att få svar på den andra frågan får vi gå tillbaka cirka 400 miljoner år till den tid som kallas silur. På den tiden låg Sverige nära ekvatorn och Gotland var ett korallrev i ett grunt och varmt hav. Den senaste istiden gav Gotland dess form och landhöjningen lyfte korallrevet tills det blev en ö. Under denna period skedde en kollision mellan den nordamerikanska och den nordeuropeiska kontinenten vilket fick dem att flytta sig. Att Gotland tidigare var ett korallrev gör att berggrunden är av en helt annan art, och det gör också att andra typer av växtlighet än de som förekommer på den svenska landsidan trivs på Gotland.